Longing for the Countryside - 3 unga konstnärer i dialog med Sillegården

18 juli, 12:00 - 29 augusti, 18:00

Plats: Sällskapsrummet

Vilka material förknippar vi med vilka platser, vilken estetik? Hur förflyttas materialen? Vem lånar av vem, och vad längtar vi efter idag?

Longing for the Countryside är en utställning om platser som projiceringsytor. Där tre konstnärer, går i dialog med platsen Sillegården och de människor som varit verksamma där. Genom dialogen synas och blottas konstnärernas egna längtan, föreställningar och romantiseringar.

Vår accelererande och digitaliserade samtid kan te sig skrämmande, svår att följa och finna sin plats i. Vad är verkligt och vad är det inte, hur ska vi finna ro? Som svar söker sig många bakåt i tron att det helt enkelt var bättre förr. Landsbygden har blivit en plats där vi projicerar denna föreställning och hantverk, som de medverkande konstnärerna använder sig av i sina praktiker, tror vi ska kunna ge oss ett avbrott i tempot. Utställningen grundar sig också i konflikten mellan stad och landsbygd som finns lite överallt och präglas av just ordet konflikt. En konflikt som innehåller motstridiga bilder. På ena sidan avfolkningen av landsbygden, unga som flyttar till storstäderna, politiker som beskylls för att negligera, bruksorter som tystnat och centrum som förfaller. Å andra sidan stressade storstadsbor som längtar efter lugnet i skogen och trottoarbönder som drömmer om självförsörjning. Genom de utställda verken vill konstnärerna visa på just de här motsättningarna och att såväl, staden, landsbyggden och hantverket rymmer mer en de stereotypa ideér vi projicerar på dem.

Gustaf Helsing

Jag har vävt tvetydiga mattor utifrån ängslighet som någonting eftersträvansvärt. Om nostalgi, hastighet, funktion och maskulinitet. Mattor som är stora för att de ska ta plats, men som skäms för det!

”Får frågan om jag vill att en ska tycka synd om mig? Det är det jag verkligen inte vill! Får se över hur jag formulerar mig. Men om jag säger “tyck inte synd om mig”, lägger jag ord i munnen på mottagaren. Hur ska jag formulera att jag tycker att det är rätt att det är svårt, att mitt handlande leder till självhat. Självhat jag borde känna för att förändras.”

Hannah Blitz Heyman

Hannah Blitz Heyman går för närvarande Masterutbildningen Craft på Konstfack och arbetar i huvudsak med vad som skulle kunna kallas ‘smyckeskonst’, då hon arbetar med material som metall, silikon och plast som på olika sätt förhåller sig till kroppen. Hon skriver själv om sitt arbete ”When you beleive/Faking it”:

”Avsikten har varit att utmana vad autenticitet i ett objekt kan innebära. Ett avbrott från antagna hierarkier och strukturer samt ett ifrågasättande av ett smyckes värde genom att tillverka mina egna kopior av existerande massproducerade och oäkta smycken.

Spegelbilden är en dimension där ljud, doft, smak och känsel inte kan tränga igenom. Det som sker inuti spegelbilden kan aldrig ändra sig själv eftersom all påverkan sker utifrån. Även om spegelbilden visar verkligheten, så är det inte en äkta verklighet.”

Stina Rolf

Stina Rolf är konstnär och arbetar i huvudsak med vävning och bild. Hon refererar ofta till måleri och ställer frågor om bildens betydelse idag. Om sitt arbete ”Imagesaturated reality” skriver hon:

”Det här är en berättelse om människans behov av avbilder. Jag känner mig för, ser mig omkring, sökandes efter källan till samtida bildskapande och ikonografi. Fotografiet i sig blir till en symbol för tiden, åtrån till kroppar och landskap, en social rit, ett värn mot ångesten, och ett maktredskap.”

 

DELA
Om oss Historien Boende Aktiviteter Restaurang Bröllop & Fest Butiken Eventkalender Sahlströmsgården Galleri